Socknen har tre sjöar där du, genom att köpa fiskekort, kan fiska.
Flen ligger helt i Karlstorps socken, de två övriga, Ögeln och Linden är gränssjöar.
Här får du uppgifter om vem som säljer fiskekort: (öppnas i separat fönster)
Flen | Info Flen (PDF) | Djupkarta Flen (PDF) |
Ögeln | Info Ögeln (PDF) | Djupkarta Ögeln (PDF) |
Linden | Info Linden (PDF) | Djupkarta Linden (PDF) |
Pauliströms badplats ligger vid Ramsen. Från strandens grönytor, där du kan ta fikapaus, har du en fin utsikt över sjön. Har du tur kan du också få se några dovhjortar.
Intill badplatsen ligger hjorthägnet med en prommenadväg runt om. Till badplatsen åker du från Pauliström mot Kvillsfors och tar sedan första vägen till höger, efter vattenverket.
Karlstorps badplats ligger vid Kolsjön. Här finns grönytor där du kan fika och en liten trevlig bergknalle för den som gillar hårdare underlag. Sjöns vatten är myrvatten varför det är ganska brunt men det håller god klass som badvatten. Badplatsen hittar du om du åker från Karlstorp mot Mariannelund, ca 1 km utanför Karlstorp finns vägvisning till vänster.
Enligt sägnen blev en piga, som tjänade på en gård i Klackenhult, bortrövad från gården.
När detta hände var det gott om rövare i bygderna men enligt sägnen kunde man inte heller utesluta att det var trollen som rövat bort henne. Hon blev förd till en håla i berget och man såg henne aldrig mer. Därav har platsen fått namnet.
På 1910-talet började den klurige och envise bonden Gustav Jonsson i Klackenhult fundera på att skapa ett vattenfall i en bäck vid Kärringkammaren. Under 1920-talet förverkligade han sina planer och anlade en damm och fick därmed vattnet att rinna över en bergknalle med en fallhöjd på 8 meter. Här uppförde han ett turbindrivet sågverk, stickhyvel och gröpkvarn. Anläggningen var i drift i blygsam omfattning till c:a 1940. Här forsade en gång vattnet.
På gården i Klackenhult byggde han omkring 1930 ett vindkraftverk i ett avkapat körsbärsträd. När du besöker Kärringkammaren, missa inte vilket arbete som lagts ner på dammbyggnad och inte minst den stenlagda väg som går nedanför berget. Två man bröt och sprängde sten här för att förverkliga detta bygge. Vägvisning från Höglandsleden mellan Berg och Klackenhult.
Tryck här för att komma till karta.
Från Kolsjöbadet, över Hässles och Högagårds ägor, går en ny blåmarkerad väg till ”Sigges Kista”,
en grotta belägen på gården Dals marker i Kråkshults socken.
Grottan är belägen vid en liten sjö
som kallas för Gosjö. Namnet ”Sigges kista” har grottan fått av ett tjuvband som hade sitt tillhåll
där. Rövarhövdingen hette Sigge och han hade tvenne bröder som medhjälpare. De livnärde sig på
att stjäla och plundra. En gång rövade de bort en jungfru från en gård i Målarp. Hon bodde kvar i
berget i sju år och födde under tiden sju barn, vilka alla kastades i Gosjö. Kvinnan fick ej följa med
när de gingo på sina strövtåg. En gång när karlarna gick ut på en av sina stöldturnéer hade de glömt
att dra upp stegen som ledde till grottan. Flickan klättrade då upp och gick hem till Målarp och
talade om var hon hållit till de många åren. Hon hade hört att hon skulle få följa med och stjäla
ärter i prästgården, och så kom hon överens med gårdsfolket att sticka hål på ärtsäcken
för att det på så vis skulle bli ett spår till grottan. Knepet lyckades och man kunde följa spåret.
Rövarna blev sålunda gripna och ihjälslagna för sina ogärningar och kastades i sjön.
Citat från Filip Carlssons hembygdsbok 1968
I Kråkshults socken ligger å hemmandet Dahls skog bergssrefvan Siggekista.
En bergsal 11 alnar lång, 2 alnar bred, 5 a 6 alnar djup, med släta och lodräta väggar, har varit
Tillhåll för ett röfvarband i äldre tider, eller omkring 1593, då de mördade kyrkoherden Paulus i Karlstorp, på färd mellan kyrkorna.
Citat från Diverse Historiska och Märkvärdiga anteckningar af C.P. Jonsson år 1869.
Under den synliga klippskrevan finns en grotta som ligger ca 4 m under botten av den synliga klippskrevan. Nedgången till denna är under den täckta delen vid uppgången.
För att komma till ”Sigges Kista” och berget med den vackra utsikten över den trolska sjön,
har vi märkt upp en ny naturstig genom skogen:
- Följ markering från Kolsjöns badblats, = ca 2 km enkel väg till ”Sigges Kista”.
- Ta med fika och njut av utsikten på berget, högt över Gosjö.
- Långbyxor, kraftiga skor eller stövlar rekommenderas.
Tryck här för att komma till karta (PDF).
Vid vägen Hässlehult-Silverdalen finns naturreservatet Dragsudde. En udde som går ut i sjön Flen.
På en rullstensås finns utsikten varifrån fotot är taget. Längst till vänster i fotot uppe i skogsranden ligger Karlstorps kyrka. Sverigeleden på cykel går förbi reservatet. Reservatet ligger på sjöns södra sida, 38 ha stort, avsatt 1973. Det har säregen geologi. Berggrunden består av röd, fältspatrik, grovkorning sk. Smålandsgranit med beräknad ålder ca. 1740 miljoner år. Tallskogen på reservatet är 120 år eller äldre. Här finns skvattram, odon, blåbär, lingon, ljung, tuvull, ängsull, vitmossa och pors.
Högsta punkten på reservatet är 45 meter över sjöns yta.
En vandringsled inom Sällevadsåns dalgångs naturreservat.
En ny med orange färg markerad ca 2 km lång lätt vandringsled är nu klar. Start och stopp är vid länsstyrelsens informationsskylt vid Åbro som ligger invid Sällevadsån som här är länsgräns mellan Kalmar och Jönköpings län.
Falkaberget är en ca 40 meter djup rasbrant som på sina högsta punkter utmed leden är bevuxen med ca 200 årig tallskog, delvis på hällmark. Härifrån har man en fin utsikt av terrängen och över stenblock som släppt från berget och ner i rasbranten. Naturens krafter talar här sitt tydliga språk.
Ta gärna med en termos kaffe och stanna till en stund uppe på berget samt njut av ett stycke Småland som är lite annorlunda. Utgångspunkt och parkering är vid länsstyrelsens informationsskylt som finns utmed vägen Pauliström-Järnforsen, där Sällevadsån korsar vägen.
Tryck här för att komma till karta (PDF).
Karlstorps Hembygdsgård är en rogivande plats i skön natur. Här anordnar Karlstorps hembygdsförening fest varje midsommardag.
Sedan några år tillbaka håller Karlstorps missionsförsamling sin läsarsångfestival i parken. En minnessten finns här tillägnad konstnären Marcus Larsson, som hade sin atelje i Flenshult.
Hembygdsgården hette tidigare Lillegården. Vid 1900-talets början ägdes Karlstorps Kronogård och Lillegård av patron F. Nehrman. På Lillegården bodde då skomakaren August Andersson med hustrun Kristina och deras två pojkar. Numera är Lillegårdens gårdsplan skiftad från gården och ägs av Karlstorps hembygdsförening som återställt byggnaderna i sitt ursprungliga skick, 1700-tals stil. Här finns bostad och de ekonomibyggnader som behövdes på en liten gård.
Bondpojken Marcus Larsson från Lilla Örsäter i Östergötland blev den största gestalten inom den romantiska svenska målarkonsten.
21 år gammal kom han med mecenathjälp in på Akademin med C. J. Fahlcrantz som lärare och snabbt blev man uppmärksam på att här var en kraft och en begåvning utöver det vanliga. Tre år senare sökte han till marinmålaren W. Melbyes atelje i Köpenhamn, för att lära sig "måla en bölja". Under sin sista arbetsperiod i Düsseldorf arbetade han i ett våldsamt, intensivt tempo, som gav honom ryckte som en stor målare och en enastående expansiv kraft. Vid hemkomsten -väl 30 år gammal- firades han som stormästaren inom svensk konst. Då Riksdagen 1857 avslog hans erbjudande om att köpa "Vattenfall i Småland", drog han sig tillbaka till Småland för att leva ett lugnt liv med naturen. Han byggde då upp sin mycket särpräglade atelje och bostad i Flenshult i Karlstorps socken. Tyvärr brann den ner året därpå och snart var han återigen på resor. Marcus Larsson dog i London 1864, 39 år gammal. I hembygdsparken finns en enkel vägbeskrivning till platsen för hans atelje. I dag återstår endast grundgropen av det som en gång var hans bostad en kort tid.
Lyssna på radioreportage här.
Tryck här för att komma till karta.
Vi har alla lärt oss att älska den glada vårsången "Vintern rasat ut bland våra fjällar" Vi sjunger den med stor glädje varje vår. Något mera osäkert och försiktigt instämmer vi i den högtidliga kungssången "Ur svenska hjärtans djup". Men hur många av oss känner till, att dessa välkända toner ytterst har småländskt ursprung?
De är nämligen en gång skrivna av prästsonen Otto Lindblad från Karlstorp. Här, nedanför den kyrka där han som barn kunde höra både sin far och sin morfar predika, reste Karlstorps hembygdsförening en minnessten över honom 1960. Otto Lindblad föddes den 31 mars 1809 i Karlstorps prästgård. Hans föräldrar var pastor Carl Johan Lindblad och Helena, Maria född Chrysander. Redan som barn började Otto att både spela och sjunga, uppmuntrad av sin far, som var mycket musikalisk.
Efter skolgång i Växjö begav han sig 1829 till Lund. Han och kamraterna A. E. Christernin och J. Meurling spelade och sjöng stycken som de själva arrangerat trestämmigt. De blev snart kända som "det musikaliska klöverbladet". 1836 avlade han en filologisk examen och åtta år senare en filosofie magisterexamen med praktisk och teoretisk filosofi.
När Otto Lindblad avslutade sin akademiska bana var han redan en erkänd musiker som violinist men framför allt som körledare och tonsättare.
År 1838 hade han grundat Lunds studentsångarförening och själv skrivit dess stadgar.
Genom hans eminenta förmåga utvecklades denna kör till Nordens då främsta studentkör.
1844 hördes för första gången hans komposition "kungssången". Den sjöngs vid en studentfest till Kung Oskar I:s ära den 5 december.
Otto Lindblad komponerade 66 manskvartetter och ett 40-tal solosånger. 1864 insomnade den märklige tonsättaren Otto Lindblad, som med sina underbara sånger spridit glans, inte minst över sin småländska hembygd.